Igår tillbringade vi ännu en dag på sjukhuset och det går framåt. Vi fick träffa plastikkirurgen som kommer att göra operationen och han tog sig verkligen tid med pojken och mamma. Förklarade vad och hur de skulle göra, vad de kan förvänta sig för resultat och att han efter operationen kommer att behöva hjälp av en talpedagog.
Det är lite komplicerat då hans framtänder är vridna så på onsdag ska vi in till Manila och träffa en tandläkare som ska titta på honom innan man bestämmer hur man ska göra operationen. I och med att han är elva år har han ju sina permanenta tänder vilket gör det hela lite mer avancerat. Ni får gärna be att det ska lösa sig för den här pojken. Familjen är otroligt tacksamma för de Team Mission gör för dom. Mamman och pojken pratar bara tagalog så vi får kommunicera med tolk men hon är så tacksam för allt det som görs för dem. Hon kan inte läsa och skriva och det är mycket papper som ska fyllas i och lämnas in, sedan ska man ju helst även ha kontakter om man ska komma någon vart i sjukvårdssystemet här.
 |
| Detta är alltså journalen, den består av en handfull handskrivna A4-papper som patienten själv ansvarar för. |
 |
 |
| Avdelningsstationen på akutmottagningen, killen närmast i bild klistrar fast EKG-remsor på journalbladen. |
 |
| Ytterligare en bild på akutmottagningen |
Ja vi ska ju inte gnälla!!!
SvaraRaderaRoligt att få se lite bilder från sjukhuset. Det ser ju patientsäkert ut med att klistra in EKG remsan...
... och hur är det med sekretessen mellan britsarna? Fast det är väl lika illa på vår fyra salar. Ser mest ut som ett jätteduschrum!
Vi saknar er fortfarande här hemma, tur att ni snart kommer hem. Då ska det bjudas på hembakade bullar och kakor. Köttfärslimpa med bacon är ju inte heller fel, det är bara att komma hit!
Kram på er båda från Sophia